REFLEXER
Reflexer kan uppträda på alla ytor som inte är fullständigt matta, och vara mer eller mindre påtagliga. Reflexerna är beroende av betraktningsriktningen. De uppträder därför olika, sedda från skilda platser i ett rum. När man rör sig förändrar sig reflexerna och ger intryck av något närmast levande. Reflexerna är ofta orsak till synförsvårande störningar för detaljseendet genom att försämra kontrastförhållanden, t ex i ett synobjekt.
Avgränsning:
Med reflexer avses ytspeglingar, ofta benämnda blänk, glans etc, av ljuskällor eller andra ljusa ytor. Reflexer ger ibland upphov till bländning. Dessa begrepp har båda sin specifika innebörd och måste noga särskiljas. Reflexer ger långtifrån alltid bländning, och bländning uppträder på en rad andra sätt.
Variation:
Reflexernas värld är synnerligen rik, med variationer i utbredning, intensitet och färg. Vår förmåga att hämta information i de reflexer vi ser är synnerligen väl utvecklad. Det är framförallt ett brett omfång av materialegenskaper som reflexerna berättar om i en rad karakteriserande lägen mellan helt matt och spegelblankt. Samtidigt ger reflexerna påtaglig information om egenskaper som knyts till ljusets karaktär.